Ida Nilsson sköt sin första älg på Hanekind, Stora Gåra 2020

Jakten på häradsallmänningarna var i förra seklets början en sak för varje skogvaktare då arbetsuppgiften inte minst bestod i att spana efter tjuvjägare och att dryga ut lönen genom räv- och harjakt, ofta med hjälp av ett koppel stövare.
​Även om skogspersonalen fortfarande är roade av jakt så upplåts huvudparten av jaktmarkerna till olika jaktlag vars uppgift är att sköta viltvården och den nödvändiga avskjutningen av älg, hjortvilt och inte minst vildsvin.

Inom Häradsmarken finns det över 90 jaktupplåtelser varav de flesta är till olika jaktlag, oftast med lokal anknytning och lång kontinuitet. Vildsvinen har under de senare åren ökat kraftigt på flera allmänningar. De gör inte någon direkt skada på skogen men orsakar desto mera bekymmer för jordbrukarna (och i trädgårdarna). Inte nog med att de äter och trampar ner grödan utan de kan också spoliera ensilageskörden då de genom sitt bökande gör att jordbakterier kommer in i ensilaget. Därför låter vi inte jaktlagen att utfodra vildsvinen. Utfodringen är ett av de främsta skälen till den kraftiga ökningen av vildsvinsstammen. Det kan däremot vara lämpligt att underhålla någon vildsvinsåtel för att bedriva vakjakt, förutsatt att inte mer än 7 kg foder läggs ut per vecka och jaktlag, gärna med hjälp av automatspridare. Som foder används endast säd eller majs.

Rådgör gärna med skogvaktarna om lämplig placering av åtelplatserna.

Ingvar Persson sköt sin 379:e älg på Åkerbo jakten 2017. 

Älgen orsakar stora skador på tallungskogen genom att beta toppar, kvist och bark. Dessutom betas lövträden hårt, särskilt rönn, asp och sälg samt de ädla lövträden. Konsekvensen blir inte bara sänkt kvalité i det blivande timret utan också förfärande volymsförluster.

Att inte få  någon föryngring av rönn, asp och sälg är dessutom förödande för naturvården. Orsaken till de svåra skadorna är att vi haft en för stor älgstam i förhållande till tillgängligt bete. Älgen finner sitt bete främst på hyggen som är mellan 3 till ungefär 15 år. Eftersom hyggesarealen minskat kraftigt sedan 70- och 80-talen måste även älgstammen minskas, något som inte gjorts. Situationen idag är den att det finns mycket lite av älgens favoritbete rönn, asp och sälg. Det gör att älgen måste beta tall ända in på sommaren i brist på annat bete.

Att både kron-och dovvilt ökat i många områden gör att beteskonkurrensen ökar ytterligare vilket ytterligare försvårar situationen. Förvaltningen arbetar på flera fronter och inte minst med hjälp av jaktlagen på allmänningarna, för att skapa balans mellan älgstammen och betestillgången.

Vi uppmanar både delägare och jägare på allmännningarna att gå webbkursen om klövvilt och dess påverkan på skogen :

http://www.skogochklovvilt.se/

De flesta av våra vattnen är utarrenderade till såväl fiskeföreningar som enskilda. Några vatten ingår i fiskevårdsområden där det oftast går att lösa fiskekort. Några vatten är arrenderade av entreprenörer som bedriver ett kommersiellt fiske. Det finns i regel ett antal lediga fiskevatten. Se lista under ”Aktuellt”.