Historik

Historik
Häradsmarken

Under 600 -700-talet anses det att man började dela upp markerna i den större skalan mellan klaner och grupper av människor i olika härader.

Under 600 -700-talet anses det att man började dela upp markerna i den större skalan mellan klaner och grupper av människor i olika härader. Efterledet ”kind” i tex Hanekind, antas syfta just på ett släktområde eller klanområde. Inom häradet delades sedan den hävdade marken mellan byarna medan övrig mark ansågs tillhöra samtliga inom häradet och kom att benämnas allmänningar.

När byarna och samhället senare utvecklades kom olika regelverk till bla. medeltidens landskapslagar, där allmänningarna tas upp som ett begrepp. På medeltiden fanns olika former av allmänningar nämligen by-, socken, härads- och landsallmänningar. Utöver detta fanns mark som ingen gjorde direkt anspråk på. Dessa marker kom att under 1600-talet (1683) att tillfalla kronan då Karl XI i samband med reduktionen tillsatte ett antal skogskommissioner, som uppdrogs att reda ut gränser och ägoförhållanden. Inte minst för att kunna urskilja sk. kommissionsskogar för det viktiga bergsbrukets behov.

Som delägare i en allmänning räknades, då som nu, endast jordägarna. Rätt till andel fördelades efter skattetalet, det så kallade mantalet, som visade den aktuella gårdens skattekraft. Faktum är att vi fortfarande använder begreppet mantal för att hålla reda på våra delägare! Landsallmänningarna uppgick sedemera i häradsallmänningar och kronoparker medan sockenallmänningarna delades upp mellan delägarna under 1700-talet (några äkta sockenallmänningar finns dock kvar!). 1824 års kunliga brev gav delägarna möjlighet att dela eller sälja sina allmänningar varvid häradsallmänningarna reducerades högst betydligt och försvann helt i många härader.

Med 1866 års skogsordning ändrades synen och allmänningarna fick inte längre delas eller säljas. Det klargjordes också att det var jordägarna inom häradet som var ägarna. Sedan 1930-talet har häradsallmänningarna samordnat sin verksamhet för att på bästa sätt biträda allmänningsstyrelserna i deras förvaltning. Enl lagen om Häradsallmänningar från 1932 fastställdes häradsbornas äganderätt och egen förvaltning av sina hävdvunna allmänningar.Dessförinnan sköttes tillsyn och förvaltning av kronan via Domänverket.

I Östergötland indelades häradsallmänningarna och sex sockenallmänningar i tre förvaltningsblock. Under 1982 skedde ett samgående beträffande personal med kontor och förvaltning mellan ett antal allmänningar i västra och mellersta blocken. Från 1985 sker samarbetet inom ramen av ett aktiebolag, Häradsmarken AB (tidigare Östgöta Häradsallmänningar Förv AB). Valkebo Häradsallmänning ingick 1992 i bolaget och Kinda Häradsallmänning överförde 1994 sin personal, redovisning m m. Sedan 2008 ingår också Norra Vedbo Häradsallmänning i norra Småland i Häradsmarken AB.

”Bäcken”, vårt minsta torp

Välkommen till Lysing!

Stortallen på Åkerbo